Sverige har länge haft en uttalad ambition att göra hälsa tillgänglig för alla – inte bara för dem som har råd. Två reformer speglar den ambitionen tydligt: friskvårdsbidraget som funnits i nästan fyrtio år och det nyligen lanserade Fritidskortet för barn och unga. Tillsammans täcker de in barndom till arbetsliv.

Friskvårdsbidraget – en idé från 1988

Friskvårdsbidraget infördes 1988 för att arbetsgivare i högre grad skulle ha möjlighet att medverka till att reducera ohälsan i arbetslivet. Tanken var enkel: om arbetsgivaren kan subventionera de anställdas motion skattefritt minskar sjukfrånvaron, ökar välmåendet och arbetsplatsen blir mer attraktiv.

Under de decennier som följt har bidraget vuxit och förändrats. Sedan bidraget infördes 1988 har flera aktiviteter tillkommit – ett exempel är att golf och ridning tillkom 2018. Fram till 2022 hade Skatteverket en förteckning över godkända aktiviteter, men listan togs bort eftersom den felaktigt uppfattades som uttömmande. I dag är grundprincipen istället att all enklare motion och hälsofrämjande aktivitet i regel är godkänd.

Hur fungerar friskvårdsbidraget?

Friskvårdsbidrag är en skattefri personalvårdsförmån som arbetsgivare kan ge till hela personalen. Syftet är att främja motion, minska sjukfrånvaro och bidra till ett mer hållbart arbetsliv. Det räknas som en förmån av mindre värde, vilket innebär att Skatteverket satt en beloppsgräns på 5 000 kronor per år. För att vara skattefritt måste samma villkor gälla för alla, och bidraget får inte vara knutet till anställningsgrad, lönenivå eller tjänsteställning.

Det är viktigt att förstå att friskvårdsbidraget är frivilligt för arbetsgivaren. Det är inte något som alla företag måste erbjuda, men många gör det eftersom det bidrar till en friskare och mer välmående personal. Det är också arbetsgivaren som bestämmer hur stort bidraget är – upp till maxbeloppet på 5 000 kronor.

Vem betalar?

Arbetsgivaren betalar bidraget och gör avdrag för kostnaden i sin bokföring. För den anställde är det helt skattefritt – det påverkar varken lön eller skatt, så länge beloppet håller sig inom gränsen. Om bidraget går över 5 000 kronor beskattas hela beloppet – inte bara mellanskillnaden. Det är ett viktigt detalj att ha koll på.

Vad kan man använda det till?

Listan är lång och bred. Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet. Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

I praktiken innebär det gymkort, simning, padel, tennis, dans, yoga, ridning, golf, skidåkning, klättring, kampsporter, löpning och mycket mer. En nyhet sedan 2020 är att även hälsoappar för hemmaträning kan räknas som giltiga – Skatteverket godkänner nu internettjänster som kan användas för att träna hemma eller på annan plats.

Det finns också tydliga begränsningar. Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård. Liftkort är alltså okej – men inte hyran av skidutrustningen.

För aktiviteter utan inslag av motion, som massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara skattefritt.

Praktiska regler att ha koll på

Friskvårdsbidraget gäller per kalenderår och måste användas innan den 31 december. Används det inte i tid går det inte att spara till nästa år. Det vanligaste förfarandet är att den anställde betalar själv och sedan lämnar in kvitto till arbetsgivaren för ersättning – alternativt via en friskvårdsportal där betalningen sker direkt.

Fritidskortet – en reform för barn och unga

Medan friskvårdsbidraget är en arbetsmarknadsreform, är Fritidskortet en välfärdsreform med ett tydligare jämlikhetsuppdrag. Tanken är att barnets familjs plånbok inte ska avgöra om barnet får tillgång till organiserade fritidsaktiviteter.

Fritidskortet lanserades den 15 september 2025 och kan användas som betalning för olika fritidsaktiviteter. Den 17 juni 2025 beslutade riksdagen om det ekonomiska stödet. Lagen om Fritidskortet trädde i kraft den 8 september 2025.

Hur fungerar Fritidskortet?

Fritidskortet är en digital tjänst. Du anmäler ditt barn till en ledarledd, regelbunden fritidsaktivitet hos en förening eller kulturskola som är ansluten till Fritidskortets register. Barnets vårdnadshavare loggar in på fritidskortet.se för att betala med Fritidskortet. Om kortet inte täcker hela avgiften gör vårdnadshavaren en extra betalning på det resterande beloppet.

En viktig förutsättning: aktiviteten måste vara ledarledd och regelbunden – minst sex tillfällen under en sammanhängande period på upp till sex månader. Kortet kan alltså inte användas för enstaka besök eller avgiftsfria aktiviteter.

Vem får Fritidskortet och hur mycket?

Från och med den 5 januari 2026 höjs beloppet till 550 kronor per barn och kalenderår. Det särskilda Fritidskortet, för barn i ekonomiskt utsatta hushåll, höjs till 2 500 kronor. Reformen utökas också till att omfatta barn från det år barnet fyller 7 år till det år de fyller 16 år.

Det extra stödet på 2 500 kronor gäller hushåll som fick bostadsbidrag under föregående år – det sker alltså automatiskt utan att familjen behöver ansöka om att tillhöra en viss inkomstnivå.

Pengar som inte används senast den 30 november kan inte sparas till nästa år.

Hur har det gått hittills?

Starten har gett hopp. Under 2025 hämtades 341 000 fritidskort ut av barn och unga, och hittills under 2026 är det över 357 000. Nästan 7 000 av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet har nu anslutit sig.

Nästan hälften av landets idrottsföreningar med LOK-stöd och 85 procent av de kommunala kulturskolorna har anslutit sig till Fritidskortet.

Vem betalar Fritidskortet?

Fritidskortet finansieras av staten – det är alltså skattemedel som går direkt till barnens fritidsaktiviteter. Fritidskortet är ett uppdrag från regeringen till Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, MUCF och Kulturrådet. Samverkan sker med bland andra Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner.

Två reformer – en gemensam tanke

Friskvårdsbidraget och Fritidskortet har olika målgrupper, olika finansiärer och olika historia. Men de delar en grundläggande övertygelse: att rörelse, gemenskap och meningsfull aktivitet är en del av folkhälsan – och att samhället har ett ansvar för att göra det tillgängligt, oavsett var i livet man befinner sig.

För den som jobbar: prata med din arbetsgivare om friskvårdsbidraget om du inte redan utnyttjar det. För barnfamiljer: logga in på fritidskortet.se och aktivera kortet. Pengarna finns – det gäller bara att använda dem.