Vejp ersätter cigaretter

Andelen rökare i Sverige har halverats sedan 1990-talet. Det låter som en hälsoseger – och det är det delvis. Men parallellt med nedgången i rökning har vejpningen exploderat. I dag vejpar ungefär 400 000 svenskar regelbundet. Många ser det som ett säkrare alternativ till cigaretter. Det ser så ut men verkligheten är mer komplex än så.

Siffrorna bakom trenden

Rökningen i Sverige har minskat dramatiskt. På 1970-talet rökte nästan hälften av den vuxna befolkningen. I dag är andelen dagligrökare nere på ungefär 6–7 % – en av de lägsta siffrorna i hela EU. Det är ett folkhälsoframsteg som förtjänar att lyftas fram.

Men bilden är inte entydig. Medan cigaretterna försvinner ur händerna på allt fler har en ny produkt tagit deras plats – e-cigaretter, populärt kallade vejp. Och tillväxten är stor.

Vad är en vejp?

En e-cigarett eller vejp är en elektronisk enhet som värmer upp en vätska – e-juice eller e-liquid – till en ånga som inhaleras. Vätskan innehåller vanligtvis propylenglykol och vegetabiliskt glycerin som bärare, smakämnen och i de flesta fall nikotin – men nikotinfria alternativ finns. Till skillnad från en cigarett sker ingen förbränning – och det är just det som är kärnan i debatten.

Det är förbränningen av tobak som producerar de allra flesta av cigaretternas cancerframkallande ämnen – tjära, kolmonoxid och de hundratals toxiner som bildas när tobak antänds vid höga temperaturer. Eftersom vejpar värmer utan att bränna undviker de den processen. Det är grunden för påståendet att vejpning är säkrare än rökning.

Men frånvaron av förbränning är inte detsamma som frånvaron av risker.

Färre cancerframkallande ämnen – vad det betyder och inte betyder

Det stämmer att vejpar producerar betydligt färre och lägre nivåer av cancerframkallande ämnen än traditionella cigaretter. Det är en vetenskapligt välunderbyggd slutsats och grunden för att många hälsomyndigheter – däribland brittiska NHS – ser vejpning som ett potentiellt skadereduceringsverktyg för rökare som inte lyckas sluta.

Public Health England publicerade 2015 en ofta citerad rapport som uppskattade att vejpning är ungefär 95 % mindre skadligt än rökning. Den siffran har sedan dess både försvarats och kritiserats – metodiken bakom den ifrågasatts – men den grundläggande observationen att vejpar exponerar lungor och kropp för färre skadliga ämnen än cigaretter håller.

Men här är det viktiga förbehållet: färre cancerframkallande ämnen är inte detsamma som inga skadliga ämnen. Och jämförelsen görs mot cigaretter – en av de mest skadliga produkter som finns på marknaden. Att vara mindre skadlig än en cigarett är en låg ribba att hoppa över.

Vad vejpångan kan innehålla

Analyser av vejpånga visar att den inte är neutral – även om den är betydligt renare än cigarettrök. Beroende på produkt, temperatur och hur enheten används kan vejpånga innehålla:

• •Nikotin: I de flesta vejpprodukter och i varierande koncentrationer. Nikotin är inte det primärt cancerframkallande ämnet i cigaretter – men det är starkt beroendeframkallande, påverkar hjärnans belöningssystem och har negativa effekter på hjärt-kärlsystemet och fostrets utveckling.
• •Formaldehyd och acetaldehyd: Bildas när propylenglykol och glycerin värms upp. Båda är klassificerade som möjligt cancerframkallande vid höga nivåer. Mängderna varierar kraftigt beroende på enhetens temperatur och ålder.
• •Akrolein: Ett irriterande ämne som bildas vid upphettning av glycerin och som kan skada lungvävnad.
• •Tungmetaller: Studier har funnit spår av bly, nickel och krom i vejpånga – troligen från de metalldelar som upphettas i enheten. Nivåerna varierar men är ett bekymmer vid långvarig exponering.
• •Smakämnen: Flera smakämnen som är säkra att äta har visat sig vara skadliga att inhalera. Diacetyl – ett smörsmakande ämne som finns i vissa e-juicer – har kopplats till ett allvarligt lungtillstånd kallat ”popcornlunga” (bronchiolitis obliterans).

Det vi inte vet – och det är mycket

Den kanske viktigaste sanningen om vejpning är den enklaste: vi vet inte tillräckligt. E-cigaretter i sin nuvarande form har bara funnits i stor skala sedan ungefär 2010. Det innebär att de längsta tillgängliga longitudinella studierna bara täcker drygt ett decennium – en bråkdel av den tid det kan ta för rökningsrelaterade sjukdomar att utvecklas.

Lungcancer efter rökning kan ta 20–30 år att utvecklas. Vi har helt enkelt inte haft vejpningen länge nog för att se dess fulla konsekvenser. Det gör att de försäkringar om relativ säkerhet som ges i dag i bästa fall är preliminära – och i värsta fall är en upprepning av historiens misstag.

Vejpning som skadereducering – en legitim men begränsad strategi

Det finns ett rimligt argument för att använda vejp som ett övergångsverktyg för rökare som inte lyckas sluta med andra metoder. Brittiska NHS rekommenderar aktivt vejpning som ett rökavvänjningsverktyg – baserat på bedömningen att den omedelbara hälsovinsten av att sluta röka överväger de okända riskerna med vejpning.

Det är en pragmatisk och i grunden rimlig ståndpunkt – med ett viktigt förbehåll: målet ska vara att sluta helt, inte att byta ett beroende mot ett annat.

En studie i New England Journal of Medicine fann att vejpning var mer effektivt än nikotinersättningsmedel för rökavvänjning – men att bara 18 % av vejparna hade slutat helt efter ett år. 80 % vejpade fortfarande. Det är en avsevärd förbättring mot att fortsätta röka – men det är inte slutmålet.

Vad säger de nordiska myndigheterna?

De nordiska länderna har tagit olika ståndpunkter. Sverige har reglerat e-cigaretter sedan 2017 och tillåter försäljning av nikotinvejpar – men har strikta regler kring marknadsföring, nikotinhalt och förpackningsstorlekar. Folkhälsomyndigheten är försiktig i sina formuleringar och betonar att användningen av vejp inte är riskfritt och att det saknas tillräcklig kunskap om långtidseffekterna.

Norge och Finland har haft striktare reglering men har successivt öppnat upp för nikotinvejpar för vuxna. Danmark tillåter försäljning men har infört förbud mot smaksatta vejpar i ett försök att minska attraktiviteten för unga.

Den gemensamma nämnaren i de nordiska myndigheternas råd: vejpning är sannolikt mindre skadligt än rökning, men det är inte ofarligt och rekommenderas inte för icke-rökare.

Vill du sluta – vad fungerar?

Om målet är nikotinfrihet finns det flera vägar som är studerade och relativt effektiva:

• •Nikotinersättningsmedel: Plåster, tuggummi, sugtabletter och inhalator – alla studerade och med viss effekt. Kombinationen av plåster och kortverkande ersättning ger bäst resultat. Däremot är alternativen ofta dyra.
• •Receptbelagd medicinering: Vareniklin (Champix) och bupropion är receptbelagda läkemedel med dokumenterad effekt på rökavvänjning. Tala med din läkare.
• •Sluta-röka-linjen: Gratis telefonrådgivning från Folkhälsomyndigheten – 020-84 00 00 – som ger personligt stöd.
• •KBT och beteendeförändring: Kognitiv beteendeterapi för rökavvänjning ökar chansen att lyckas betydligt – särskilt i kombination med nikotinersättning.
• •Vejpning som övergång: Kan vara ett alternativ för den som provat annat utan framgång. Fördelen är att man kan sänka nikotinhalten gradvis för att sedan gå över till nikotinfri vejp innan man slutar helt.

Sanningen om vejpning – varken mirakel eller katastrof

Vejpning är varken det hälsosamma alternativ som marknadsföringen antyder eller den omedelbart katastrofala hälsofara som de mest alarmistiska rubrikerna påstår. Sanningen ligger – som så ofta – däremellan.

För en person som röker 20 cigaretter om dagen och inte lyckas sluta på annat sätt är användningen av vejp sannolikt ett bättre alternativ på kort och medellång sikt. För en person som aldrig rökt och aldrig använt vejp finns det ingen anledning att börja.

Det vi vet är att vejpning exponerar kroppen för färre cancerframkallande ämnen än rökning. Det vi inte vet är vad tio, tjugo eller trettio år av vejpning gör med lungor, hjärta och kärl. Och i det okunnandet ligger den ärlighet som alltför sällan ryms i debatten om vejpning.

Det bästa alternativet är fortfarande det enklaste att säga och svåraste att göra: sluta helt.