Den täcker nästan två kvadratmeter och väger ungefär en sjättedel av din totala kroppsvikt. Den håller dig varm, håller bakterier ute och låter dig känna värmen från en hand som tar i din. Huden är kroppens största organ – och ändå är den något de flesta av oss knappt tänker på förrän den börjar göra sig påmind med torrhet, spänningar eller irritation.

En fantastisk konstruktion i tre lager

Huden är ett dynamiskt organ under ständig förändring som består av tre huvudlager: epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och hypodermis (underhuden), som alla i sin tur består av flera skikt.

Det yttersta lagret, epidermis, är det vi ser och rör vid. Här sker ett fascinerande livsprojekt dygnet runt: nya celler föds längst ner i lagret och vandrar sakta uppåt mot ytan. Under vandringen mognar de, fyller sig med det starka proteinet keratin och dör – för att sedan bilda det yttersta hornlagret som skyddar oss mot omvärlden. Hela processen tar ungefär fyra veckor och upprepas livet ut.

Det mellersta lagret, läderhuden, är rikt på blodkärl som förser det yttersta lagret med syre och näring. Här finns också hårsäckar, svettkörtlar och nerver. Underhuden, det innersta och tjockaste lagret, innehåller många fettceller som fungerar som energireserv och isolator mot kyla och stötar.

Mer än ett hölje – hudens sju funktioner

Det är lätt att tänka på huden som bara ett skal. Men den gör långt mycket mer än att hålla det inre på plats.

Huden är det membran som ser till att vi inte förlorar all vår vätska och som hindrar farliga ämnen utifrån att tränga in i kroppen – men det kan inte vara ett alldeles tätt membran, för då skulle det bli som en rustning. Huden måste ju också vara elastisk och smidig.

Utöver att vara barriär reglerar huden kroppstemperaturen via svettkörtlarna, producerar D-vitamin när den träffas av solljus, är ett av kroppens viktigaste sinnesorgan för beröring, tryck, värme, kyla och smärta – och förmedlar till och med känslomässiga signaler via ansiktets rörelser och hudfärg.

Vad händer egentligen när du smörjer kräm?

Du pressar ut en klick kräm och smörjer in huden. Det känns skönt. Huden mjuknar. Men vad sker egentligen inuti?

Cellerna i hornlagret binds samman av epidermala lipider – fetter som är helt avgörande för en frisk hud. De bygger upp hudens skyddsbarriär och binder fukt. Om det är brist på lipider kan huden bli torr.

En kräm arbetar på tre sätt beroende på vad den innehåller. Humektanter som hyaluronsyra och glycerin drar fukt från luften och binder den i hornlagret. Emollienter – mjukgörande ämnen som oljor och ceramider – fyller ut springorna mellan hudcellerna och gör huden smidig. Occlusiva ämnen som sheasmör eller vaselin lägger ett tunt, skyddande lager ovanpå huden som bromsar avdunstningen.

De bästa kremerna kombinerar alla tre typerna. Resultatet är en hud som håller kvar sin egen fukt bättre – inte bara just när du smörjer, utan under hela dagen.

Ansiktets hud är inte kroppens hud

Här gör många ett misstag som kan leda till mer problem än lösningar: att använda kroppskräm i ansiktet, eller tvärtom.

Huden är kroppens största organ, men all hud ser inte likadan ut. Hudens uppbyggnad och funktion ser lite olika ut beroende på var på kroppen den sitter.

Huden i ansiktet är tunnare än på andra delar av kroppen – och detta gäller särskilt huden under ögonen. Ansiktet exponeras också för mer solljus och olika typer av väder, och det finns fler talgkörtlar i ansiktet än på kroppen. Dessa körtlar kan påverkas av hormoner och faktorer i omgivningen, vilket kan leda till obalanserad talgproduktion. NTI

Kroppskräm är rikare på mjukgörande medel och har en fetare konsistens med goda vattenbevarande egenskaper – men när du applicerar den i ansiktet behandlar den inte de behov och utmaningar som är relevanta för ansiktshuden. Faktum är att en kroppskräm kan täppa till porerna, vilket kan leda till akne.

Ansiktskrämer är därför formulerade med lättare texturer, icke-komedogena ingredienser som inte täpper till porerna, och ofta med aktiva ämnen som riktar sig mot de problem som är specifika för ansiktet: fina linjer, ojämn hudton, känslig och reaktiv hud.

Hur väljer du rätt kräm?

Det viktigaste är att matcha krämen mot din hudtyp och dina behov – inte mot prislappen.

Har du torr hud behöver du en rikare kräm med ceramider, hyaluronsyra och mjukgörande oljor. Har du fet eller aknebenägen hud bör du välja lätta, oljefria formler som inte täpper till porerna. Känslig hud mår ofta bäst av parfymfria produkter med få ingredienser. Mogen hud gynnas av krämer med ceramider, peptider och antioxidanter som stärker barriärfunktionen.

En fetare kräm ger bättre återfuktning och behåller fukten längre, men är svårare att smörja in och passar bäst på kvällen. En lättare dagkräm absorberas snabbare och är mer lämplig att använda på dagen.

Huden på händer och ansikte är mer utsatt för yttre påfrestningar som solstrålning och rengöringsprodukter än andra kroppsdelar – och behöver därför extra omsorg, gärna med solskyddsfaktor inbyggd i dagkrämen.

Den enkla sanningen

Huden är intelligent. Den försöker hela tiden hålla sig i balans – producera lagom mycket talg, binda lagom mycket fukt, försvara sig mot lagom mycket yttre påverkan. En bra kräm stör inte den balansen, den stöder den.

Det handlar inte om att köpa det dyraste på hyllan. Det handlar om att förstå sin hud, välja produkter anpassade för rätt område och använda dem konsekvent. Morgon och kväll, dag efter dag – för den hud du lever i hela livet.